Jag är hemma nu och det gick bra att åka buss. Jag fick ha musik på nästan högsta volym och knapra i mig två alvedon för att ungar skrek och levde om mer än halva resan, men annars gick det bara bra.
Jag trodde att jag inte skulle komma hem för en kort sekund när chauffören irrade in sig på vägen mot Åsele och Sollefteå och hamnade i ett bostadsområde, men annars gick det bara bra.
Jag hade velat sitta längst fram i bussen för jag tror alltid att jag ska bli åksjuk må illa. Jag fick sitta vid mitten i bussen på chaufförens sida (fel sida, man ser ingenting). Jag trodde att jag var bland de första att gå in i bussen, men vips hade ett gäng tanter paxat alla platser längst fram! Hur fasen hinner dom vara över allt? Men annars gick det bara bra.
Sedan satt jag och väntade på att vi skulle komma till Tönnebro så jag fick kaffe. Vi åkte kl 9.00 och 15.20 fick jag kaffe. Jag hade smörgås och lite annat med mig som jag kunde fika på innan dess. Efter det stoppet var det bara 40 min kvar innan jag var hemma i Gävle. Då hade jag precis kommit på att jag skulle läsa i min bok och på ett ögonblick var vi framme. Jag hade kunnat åka hur långt som helst då. Konstigt det där. Så är det ofta för mig. Det vanligaste är att jag somnar sista halvtimmen så jag är lagomt mosig när det är dags att kliva av.
Men det går bara bra att åka buss. Om ca två veckor ska jag åka upp igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar