helgen

klaga

Jag har retat mig på tre saker idag.

1. Någon på jobbet som lämnar fartränder kvar i toan efter uträttat ärende.
2. En bil som ligger irriterande nära på motorvägen och vägrar köra om fast jag kör 95-100 km/h.
3. När någon knuffas i ryggen i kassakön eftersom de är så ivrig att lägga upp varorna.

Så. Nu har jag fått säga det. Inte så att världen rasar samman, men ibland så blir man irriterad på småsaker.

Jag och Jonas gick på prommenad och jag fick äntligen plocka mina vitsippor. Nu är jag inte irriterad längre :)

klänningen

Simsalabim!!! Ett påslakan blev en klänning!

lite väl dramatisk

Igår skrev jag att det var andnignsuppehåll nu. Men hallå, jag menar att jag har chans att pusta ut lite, ta det lite lugnare. Annars hade jag varit död vid det här laget. Jag kände väl mig lite dramatisk igår kanske.

på jobbet

Så då var det dags att åka till teatern igen. Det var kollationering idag och alla inblandade var där. Det är alltid intressant att höra tankar och idéer kring en pjäs i det här stadiet. Alla är så glada och förväntansfulla. Själv hade jag inte varit bland så där mycket folk på jätte länge och kände mig nervös för det. Men det gick ju bara bra. Tre månaders jobb är ju inte helt fel efter nästan 10 månaders arbetslöshet. Men oron finns kvar. Bara andningsuppehåll ett tag nu.

valborg

Jonas och jag åkte till en lite by utanför storvik som heter Bro. Det är en jätte fin och idyllisk liten by. Vi körde in i byn och möttes av ett gäng som stod och skramlade pengar till fyrverkeriet med stora plåtburkar. En kvinna hade verkligen gått in för sin uppgift och klätt ut sig som en raket! Det enorma elden var ca 500 m bort från själva byn så alla gick dit vid åtta snåret. Efter ett tag blev vi less på att titta på den så vi gick upp till byn i gen. Jag hoppades att få se Bro manskör sjunga, men "raketkvinnan" sa att sången började 21.30. Då var kl 20.30 och vi kände att det var lite väl lång tid att gå omkring i lilla Bro. Så vi åkte hem. Det var lite synd faktiskt. Jag tycker kören ska sjunga vid elden, men i Bro var det när fyrverkeriet började. Trappen där kören ska stå gapade tom och den emliga talarpulpeten likaså. Men elden var fin.