Solskenshistorier....

...är något som man inte läser om så ofta. Jag tänkte bjuda på två.
Den första läste jag i tidningen igår och det handlade om två valar som strandat på stranden Mahia i Nya Zeeland. Människor hade försökt att hjälpa valarna från stranden men förjäves, det gick inte. En delfin som brukar leka med människor som badar vid stranden Mahia kom som en räddande ängel och lotsade valarna ut i vattnet igen. Citat: "Genom kommunikation och säker vägledning lotsade delfinen den två dvärgkaskelotterna ut mot öppet hav." Visst blir man glad! Jag älskar sådana små historier, så otroligt rörande.

Min nästa solskenshistoria är en privat sådan. Jag har nämligen fått en anteckningsbok som mamma skrev i från den dagen jag föddes och lite från och till ingefär i ett halvår. Hon har skrivit vad jag åt, om jag var glad eller ledsen, min första tand som klonkade i skeden, dopet (grin förstås) och när mitt hår blev tjockare... då undrar jag vilket hår??? Jag var ju som ett klot jätte länge! Jag var väldigt glad när det bara var mamma och jag, men så fort det kom folk hem så blev jag allvarlig. Sånt är jätte roligt att veta! Ja, det är en overdelig skatt. Önskar att hon hade skrivit mycket mer, men det fanns kanske inte tid. Jag är glad för det lilla :-)

Jag har sett ett vårtecken idag också. Två svanar flög förbi. Först hörde jag deras läte och trodde det kanske var gäss, men det var svanar. De flög mot Storsjön.

Jag har sått mina tomater och basilika och det har redan borjat komma upp små gröna maskliknande stjälkar. Spännande! Pelargonen har jag planterat om och klippt. Två skott står i kruka. Hoppas att det blir nåt av dom. Två skott köpte jag på Hedvigs Trädgård i Gävle förra vecka och ett skott fick jag ta från en tjej på ateljén. Det känns jätte roligt att ha lite odligsprojekt. Såg ett växthus på Rusta i plast.... Kan det verkligen hålla för vinden? Inte var det snyggt heller. Jag ska investera i ett växthus sedan. Men det kanske jag har sagt.

Nu ska jag ta mitt förmiddagsfika.