promenaden

Jag tog en promenad idag. Jätte härligt väder med solsken och fågelkvitter...



Ca 10 min promenad från vårat hus så kommer man ut på landet. Öppna åkrar och hästhagar.
Jätte fint!

Fick syn på midsommarblomster som har missuppfattat att det är höst nu. Liksom 3-4 månader för sent. Men jag glädjer mig ändå, det får mig att tänka tillbaka på våren och när allt är ljusgrönt och nytt.

Efter vägen fick jag syn på en stig som gick in i skogen. Stigen var bred och upptrampad så jag tänkte här måste många människor gå om dagarna och jag såg spår från häst också. Helt fantastisk skog! Det var som att komma in i en annan värld... Mörkgrön mossa och gran, precis som tavlorna av han Lidström...Lindström.. Rolf! Heter han nog i alla fall...

Jag knallade vidare och det var massor av stigar och vägskäl! Vart ska jag gå? (den ständiga frågan just nu. Teater Irrpanna ger: "Åsa vid vägskälet" ett drama i tre akter av Åsa Ericson)

Eftersom jag har dåligt lokalsinne så har jag lärt mig att vara försiktig, men samtidigt så var inte den här skogen så stor så jag tog bara en riktning. Jag hamnade vid en åker och såg den stora vägen på andra sidan... Bara att gå tillbaka en bit.

Sedan kom jag fram till vägen som leder hem igen. Fylld av energi och med en hungrig mage gick jag hem, värmde soppa och läste nya numret av Hemslöjden. Kan det bli bättre?