vad jag blev rädd! Först ser jag mig själv speglas i fönstret, sedan är det något brunt som vaggar fram och tillbaka en bit bort. En kossa förstås. Den är kanske bara är 8 - 10 meter från fönstret. Den står och gnuggar sig mot en gren och kliar sig på ryggen.
Föreställningen gick bra igen. 250 pers i publiken. Det lät lite som en rockkonsert när det var färdigt. Publiken visslade och stampade i golvet. Jätte roligt!
Det är inte många försetällningar kvar nu. Helt otroligt att det har gått så fort de här veckorna. Jag kom hit den 5/6 och snart är det dags att åka hem. Ska bli skönt att få vara ledig även om det blir jobbigt med flytt och städning och allt det där. Men det går nog bra och det är ju en possitiv sak att se fram emot.
Jag hörde en så rolig låt med Zarah Leander i söndags natt på väg hem från Gävle. Refrängen gick så här: "Jag är så bekymrad för männen, mest för deras egen skull". Hela låten handlade om det där. Idag skulle det vara väldigt provocerande att skriva en sådan text. Men det lät så roligt när hon sjöng den på sitt vis.
(...sedan finns ju låten "Stackars lilla Annsofi" med Lasse Dalquist eller vad han nu hette! Måste bara få tag i den.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar